Från en kamp om en joystick till en familjetradition
Som barn hade min bror och jag ofta bråk om rätten att få leka längre. En TV, en joystick, en konsol för två personer – det är inte konstigt att detta ofta slutade i gräl och förbittring. På den tiden var spel mer en orsak till konflikt än till enighet. Vi uppfattade dem som personligt territorium, en möjlighet att fly in i vår egen värld, att tillfälligt koppla bort oss från vardagen. Men med tiden förändrades allt. Vi växte upp, bildade familjer och insåg plötsligt att spel inte bara kan vara ett sätt att vara ensam, utan också en anledning att umgås.
Spel är vårt gemensamma språk
Idag är allt annorlunda. Jag är gift, jag har brorsöner, och vi träffas regelbundet som familj för att spela. Detta är inte bara underhållning. Detta är vårt sätt att vara närmare varandra. Min fru och jag älskar att spela samarbetsspel: vi upplever känslor tillsammans, diskuterar karaktärer, gläds åt segrar och skrattar åt roliga händelser. Ibland är kvällar som dessa bättre än någon film. Med brorsöner är det en egen historia. Mario Kart på Nintendo Switch är en riktig körupplevelse, ett hav av skratt och naturligtvis spänning. Barn uppfattar leken som en högtid, och i det ögonblicket känner jag att jag kommer närmare dem.
Spel har blivit mer än bara en hobby. Det här är ett utrymme där alla kan vara sig själva, där vi lär oss att hjälpa varandra, där det är viktigt att inte vinna, utan att finnas där. Det är i sådana stunder som just den där känslan av enhet formas, som är svår att beskriva med ord. Det är särskilt trevligt att detta för alla generationer – för oss och för barn – är ett förståeligt och jämlikt sätt att kommunicera.
Delade känslor är viktigare än segrar
Nu, när alla har sina egna bekymmer, är arbete, projekt och sällsynta kvällar tillsammans särskilt värdefulla. Och spel har blivit den ideala formen för sådan kommunikation. De hjälper till att slappna av, att varva ner, men samtidigt kräver de uppmärksamhet från varandra. Om någon har gjort ett misstag, kommer vi att hjälpa dem; Om någon vann, kommer vi att glädjas. Situationer som annars skulle orsaka kontroverser här blir skämt. Och, märkligt nog, är det i dessa skrattande röster som just den där känslan av familj vaknar.
Jag är säker på att spel inte är en flykt från verkligheten, utan en möjlighet att göra verkligheten ljusare. Särskilt när de blir en ritual. Idag väljer vi vad vi ska spela i helgen, planerar vem som ska ta med pizza och väntar redan på att kvällen ska komma. Ibland tillför vi lite spänning i form av tävlingsinriktade spel – och detta för också människor närmare varandra på sitt sätt.
Och en dag, när jag ville ha en lite annorlunda körning, upptäckte jag RaceUp Casino. Det är förstås inte riktigt samma sak som en kväll med familjen, men även i ett enspelarspel kände jag plötsligt samma spänning och samma önskan att vinna. Bara nu – mot systemet, mot sannolikheten, och för nöjes skull, inte för resultatet.
I spelet är vi ett lag
Jag tittar på min familj under dessa spelkvällar och inser att det verkligen för oss samman. Det är inte bara kul – det handlar om relationer, om förtroende, om respekt för den andra personens utrymme. I ett spel kan man inte göra allt själv – man behöver ett lag. Och nu ser du hur din fru skyddar dig från fiender, din brorson föreslår en genväg i loppet, och du själv försöker vara ett stöd för alla.
Det är här vi lär oss att vara tillsammans. Inte bara vara där, utan interagera. Stöd, ge efter, gläds åt någon annans framgång. Sådana här saker händer inte bara – de behöver övas. Och spel, oavsett hur enkla de kan verka, ger denna övning.
Familjetraditioner handlar inte alltid om söndagslunch
Idag, när så mycket förändras, när världen blir snabbare och mer komplex, är det särskilt viktigt att ha ankare. Traditioner. För vissa är det resor tillsammans, för andra är det middagar. Vi har spel. Det låter enkelt, men det är styrkan. De enkla sakerna vi gör tillsammans blir själva trådarna som håller oss nära. Och även om vissa kanske tycker att spelande är slöseri med tid, vet jag att det för min familj är mer än så. Det här är vad som förenar oss.